Årets Röd Front i Göteborg blev ett värdigt arrangemang för socialism och arbetarpolitik.
Årets huvudtalare Robert Mathiasson, Kommunistiska Partiets ordförande, började sitt tal med att påminna om att det i dagarna var 40 år sedan FNL och Vietnams folk besegrade USA-imperialismen. Mathiasson påekade att kampen mot imperialismen är lika viktig då som nu och att det mot den bakgrunden är bedrövligt att se hur Sverige allt mer närmar sig Nato. I talet uppmandes också alla att ta kamp för trygghet på jobben, mot bemanningsföretag och lönedumpning, för en arbetarpolitik. Robert Mathiassons tal kan läsas i sin helhet vid Kommunistiska Partiets nationella webbsida:
Framtiden finns i arbetarpolitik och socialism
Eller ses nedan som filmklipp:
Därefter talade William Wismeier, ordförande för RKU, om situationen i Göteborg och politikernas ovilja att fördela pengar dit de behövs. Nedskärningar på skolor och fritidsgårdar gör att Göteborgs barn och ungdomar i arbetarklassen får allt sämre möjligheter. Trots att Göteborgs kommun gått med miljardöverskott de senaste åren fortsätter sparivern, trots att den rödgrönrosa majoriteten i valrörelsen påstått sig vilja något annat. Att politikerna inte bryr sig ett dugg om folkviljan kunde vi också se när man helt ignorerade resultatet i omröstningen om trängselskatt.
Williams tal kan läsas vid RKU:s sida: RKU:s ordförandes 1 maj-tal
Eller ses som filmklipp: Röd Front 2015. Tal av William Wismeier
På det lokala temat fortsatte Yoonis Hassan, från Somaliska sportklubben, som berättade om den hopplöshet som breder ut sig i Göteborgs invandrartäta stadsdelar. I brist på hopp och framtidstro rekryteras ungdomar till kriminella gäng eller ett arbete som jihadistsoldat i Irak eller Syrien. Yoonis betonade att behoven är stora och att det är allas vårt ansvar att kräva en samhällelig förändring.
Ingrid Frejd från Göteborgsavdelningens styrelse läste därefter upp nedanstående uttalande som också antogs av mötesdeltagarna.
Vi som samlats här på Röd Front tycker att det är dags att Göteborgs politiker visar att ungdomar i Angered, Bergsjön, Biskopsgården och Tynnered är värda en bättre framtid än den som segregrationens Göteborg bjuder dem.
Det behövs ekonomiska resurser och politisk vilja för att bygga bort trångboddheten, skapa arbeten, stärka skolan och bygga ut fritidsverksamheten och så att barnen och ungdomarna ges samma föruttsättningar som barnen i de rika delar av Göteborg.
Pengarna finns i Sverige, företagen går med vinst, bankerna gör miljardvinster,.
Göteborgs stad går i år enligt budgeten 400 miljoner kronor plus. Under många år staden gått med ungefär en miljard i överskott varje år. Samtidigt har stadsdelarna tilldelats svältbudgetar som inneburit nedskärningar inom skola och äldreomsorg.
Efter valet, när Vänsterpartiet gick framåt och Feministiskt Initiativ kom in i fullmäktige sas det att nu skulle det ske en vänstersväng i Göteborg och det lovades feministiskt avtryck i politiken.
Men något mer än en öronbedövande tystnad har det inte blivit av detta.
Någon förändring av politiken har det inte blivit. Snarare är det så att de nedskärningar som man av valtaktiska skäl sköt på under förra våren, försöker man nu genomföra i det tysta.
För att förändra verkligheten krävs mer än vackra ord, det krävs politisk handling. Det som behövs är en omfördelning av de ekonomiska resurserna i Göteborg.
För att bryta den nyliberala politiken krävs kamp.
Vi som samlas här på röd front kräver riktigt vänsterpolitik där behoven och inte budget styr. Ta pengarna där de finns, stoppa nedskärningarna. satsa på förorten
Spartacuskören gjorde som vanligt ett uppskattat uppträdande och ledde också mötets avslutning med Internationalen.
Ca 900 personer deltog i Röd Front i Göteborg.
|
|
