Borgarna i kommunfullmäktige vill avbryta försöket med 6-timmars arbetsdag i förtid. Beslut om detta skulle tas den 21 april men blev bordlagt.
Samma dag manifesterade Kommunistiska Partiet på Drottningtorget och manade till kamp för en generell arbetstidsförkortning till sex timmar för alla.
I denna fråga blir skiljelinjerna mellan Kommunisterna och borgerligheten mycket tydlig. Försöket på Svartedalens äldreboende har glatt vårdtagarna, gett personalen ny kraft och till och med fått internationell uppmärksamhet. Men det är ingenting som borgarna bryr sig om - de vill nämligen inte veta av någon arbetstisdförkortning av rent ideologiska skäl.
De vill inte minska slitet och sjukskrivningarna.
De vill inte ha nöjd personal.
De vill inte ha nöjda vårdtagare.
De vill inte ha personal som får en störe möjlighet att utföra ett bra och viktigt arbete.
De säger att det kostar för mycket.
Vi säger att det kostar för mycket att inte förbättra arbetsförhållandena för denna viktiga yrkesgrupp.
Det finns pengar!
Se vilka löner, avgångsvederlag, fallskärmar och förmåner, som storbankerna ger sina odugliga bankdirektörer och styrelseproffs.
Redan stormrika privatpersoner och lönsamma företag lurar årligen staten på 100-tals miljarder.
Dessutom gör löjeväckande stora utdelningar till aktieägare även i år.
Rikedomar som bara gör de rika tjuvarna ännu rikare.
Det finns pengar till bättre äldrevård och till att utveckla välfärden för att göra livet bättre för oss som arbetar!
Försöket på Svartedalens äldreboende får inte avvecklas. Inte nu och inte som planerat vid årsskiftet.
Vad är det för mening med ett försök som man inte får dra de rätta slutsatserna av?
Istället borde försöket utvidgas.
Vi kommunister kämpar för 6-timmars arbetsdag för alla. Det är en rättvisefråga.
Detta tal hölls av Ulf Nilsson på Drottningtorget 21 april:
Idag behandlar kommunfullmäktige en motion om att avbryta försöket med 6 timmars arbetsdag för personalen på Svartedalens äldreboende i förtid. I drygt ett år har försöket pågått. Personalen jobbar sextimmarsdagar med bibehållen lön och 14 nya har anställts för att täcka upp. Tanken var att det skulle pågå året ut för att fördelar och nackdelar ska kunna värderas. Det är ju inte så konstigt att man redan kan se att det egentligen bara inneburit fördelar.
Personalen mår bättre. De orkar mer både på jobbet och fritiden. Sjukskrivningarna har blivit färre och kortare samtidigt som de gamla också är nöjda. De trivs bättre med en personal som inte är lika slutkörd som tidigare.
Pilotfallet har också fått internationell uppmärksamhet.
Men nu vill alltså borgarna och Sverigedemokraterna avbryta i förtid. Moderaten Maria Rydén lämnade in motionen och vill stoppa försöket så fort som möjligt.
Det går inte att utläsa nåt ur försöket säger hon. Det är bortkastade pengar. Svenskarna behöver jobba mer inte mindre. Kanske hade det gjort bättre nytta med fler händer och privatiiseringar istället? O.s.v.
I åratal har hon och hennes parti liksom de flesta andra partierna i fullmäktige drivit igenom stora nedskärningar inom välfärden i kommunen. Inte minst äldrevården har drabbats stenhårt av planerad underbemanning, otrygga tillfälliga anställningar, låga löner och stressrelaterade sjukdomar bland personalen och ovärdig omsorg om de gamla. Nu sticker det i borgarögonen att denna arbetargrupp får känna på en förändring som gör det lite bättre. Då skall det stoppas direkt!
Men försöket på Svartedalen talar redan sitt tydliga språk. Det skall inte stoppas utan utvidgas! Alla borde jobba 6-timmarsdag.
Att just moderater skriker högst är inte konstigt. Det partiet har alltid motsatt sig alla sociala framsteg för arbetare och fattigfolk. De senaste hundra åren har de kämpat mot allmän rösträtt, åtta timmars arbetsdag, semester, pensioner, gratis utbildning, allmän sjukvård och sjukförsäkring osv osv. Det är logiskt att de är emot försöket med sextimmarsdagar.
Men det är inte logiskt att även de rödgrönrosa i fullmäktige säger att försöket skall avslutas till årskiftet. Oavsett lärdomarna skall det avbrytas och allt i så fall återgå till det gamla.
Det är ju helt sanslöst. Om man inte kan dra de rätta slutsatserna av försöket känns det ju som om man bara lekt med alla inblandade.
De säger att det kostar för mycket att fortsätta och utvidga försöket. 8 miljoner om året kostar extrapersonalen rakt av. Men då har man inte räknat på att 14 personer kanske inte längre är arbetslösa.
Och kommunen kan ju förresten snabbt hosta fram pengar till allt möjligt i andra sammanhang. I höstas fick de plötsligt för sig att gräva upp den nyss lagda stensättningen framför Stadsbiblioteket och flytta bort de nya busskurerna. Från en månad till en annan hade det bestämts att här skall vara en vattenspegel. Konsulter sattes in och ett plank sattes upp och fast att ingen riktigt visste hur det skulle bli och varför drog kommunen på sig en kostnad på 30 miljoner. Bara så där! Pengar som t.ex räckt till fyra försök till.
Bara konsultarvoden för bygget av Västlänken, den här tågtunneln som nästan ingen göteborgare vill ha, är redan uppe i 1,5 mdr. Av dessa står kommunen åtminstone för minst hälften. Så det skulle finnas pengar till utvidgade försök med sextimmarsdagar.
Kommunens kostnad för sjukskrivningar är dessutom mer än 400 miljoner om året och det beskrivs som ett växande problem. När då försöket på Svartedalen visar att sjukskrivningarna blir färre och personalen mår bättre: Vad väntar vi på?
Det skulle finnas pengar och för oss är egentligen inte kostnaden viktigast. Det är är en rättvisefråga. Hur skall Sveriges växande rikedom fördelas. För att göra livet bättre för alla eller för att göra de som redan har enorma förmögenheter ännu rikare?
Moderaten Maria Rydén beklagar sig över att försöket kostar så mycket pengar. Och, säger hon i en intervju i GP, - Varför skall man betala någon för att inte arbete?
Varför skall man betala nån för att inte arbeta! Det kom ju ur rätt käft, höll jag på att säga.
Personalen får behålla sin lön och arbetar färre timmar. Men det är verkligen inga fantasilöner. Långt under hälften av vad Maria Rydén har för att visa sitt arbetarhat.
Men enligt henne och hennes partikamrater är en arbetare som inte arbetar på rymmen. Sen om vi är sjuka, arbetslösa, pensionärer eller har semester spelar ingen roll.
Men apropå att få betalt för att inte arbeta. Inget parti i Sverige är så stora anhängare av arbetsfria inkomster som Moderaterna. De är de ivrigaste anhängarna av ökade vinster, större aktieutdelningar och skattesubventioner åt företag och högavlönade.
Sedan den förra stora arbetstidsreglerna i Sverige. När fem veckors semester infördes på åttiotalet har Sveriges ekonomi vuxit nästan sex gånger. Det finns alltså egentligen förutsättning för att satsa sex gånger så mycket på välfärd löner, pensioner och minskad arbetstid som då.
Produktiviteten för varje anställd har ökat med mer än det dubbla.
Har vi eller har vi inte råd med sex timmars arbetsdag?
Vi kräver egentligen bara tillbaka det som tagits ifrån oss och förvandlats till fantasilöner för eliten, ökade vinster för företagen och aktieutdelningar åt redan stormrika privatpersoner.
Bara bankerna delar i år ut över 100 mdr till sina aktieägare. Med Panama skandalen i färskt minne vet vi att dessa pengar mycket väl kan hanteras så att de slipper betala skatt också.
Skattemyndigheterna vet att enorma summor varje år försvinner under deras radar. Någonstans mellan 130 och 270 miljarder försvinner. Enorma summor som vi alla varit med och skapat. Pengar som borde användas för att utveckla välfärden, bygga bostäder eller minska arbetstiden. Kort sagt göra livet bättre.
Det är en rättvisefråga. Med en lagstadgad Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön tar vi tillbaks lite grann. Fler får jobb och alla får ett bättre arbetsliv. Var med och bygg en stark opinion för en generell arbetstidsförkortning. Låt oss slå tillbaka alla försök att avbryta försöket på Svartedalen. Det skall inte stoppas nu och inte vid årsskiftet. Det skall utvidgas till fler kommunala arbetsplatser för att få stenen i rullning.
Demonstrera med oss kommunister på 1a maj i vårt Röd Front. Där är sex timmars arbetsdag en av de viktigare parollerna.
 |
